Att ha haft en lång dag.

 

 

 

 

Tystnaden. Lugnet.

 

Det är det jag njuter av nu när lilla sjuklingen äntligen somnat och man hoppas på en natt med lite mera sömn än igår. Inte lätt att vara liten och inte kunna tala om hur man mår eller vad som är fel men vi tar en dag i taget så blir det nog bra till slut ändå.

 

 

Mimrar tillbaka och myser med några kort från sommaren innan tröttheten hinner i kapp mig, för idag tror jag verkligen att jag somnar innan huvudet träffar kudden.

 

 

 

 

Fin helg till allihopa.

 

 

 

Kram.