Vi vaknade, tittade på varann och gäspade med håret stående åt alla håll som två tilltufsade ugglor. En halv minut tog det. Kanske. Så var ungen klarvaken.
Vi är på semester. Hos morfar. Och hos mormor. Det här, såna här dagar, skulle jag kunna göra om och om igjen. Det där att vara lediga tillsammans och göra sånt som barnen gillar. { vi matar grannens kanin med klöver, klättrar i lekparken med morfar även om det plaskar ner, äter god mat som morbror Patrik lagat, åker till strutsfarmen och äter glass, ropar moster Lena om och om igjen och gosar med lilla Victor, hälsar på gammelfarmor där man kan springa ute i bara strumporna och vi fikar fikar fikar, för det gör man hela tiden här i Sverige }
Det är dom där små sakerna som tillsammans blir stora och som på nåt sätt blir till vardagslycka för mig. Dagen i dag blev fin. Vi fick en klarblå himmel och bara en bris som vind och små moln som vita maskrosor på himlen. Och så barnen, så klart. Med dom vackraste ögon. Dessa ljuvliga ljuvliga ungar.
God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar