Att ha kontakt med verkligheten igen.

 

 

 

Sådärja.

 

 

 



 

Ännu en vecka har gått snabbt förbi och det är dags att ha kontakt med verkligheten igjen.

Men det ska gå fint det också.

 

Ikväll sitter jag och googlar hur man får bort maskrosor ur gräsmattan och drömmer om en lummig trädgård och ett växthus. Ni vet, så man bara kan springa ut så där utan skor och plocka in precis vad man vill ha av grönsaker, bär och allt det andra goda som jag vill ha precis utanför husknuten. Trädgården börjar ta form nu och jag vet att till nästa sommar så blir det precis så där mysigt som jag vill ha det för jag planerar och mannen fixar, för har man en gartner som kärlek så får man det så där fint som man drömmer om.  

Och det kan man ju också leva med. Eller hur?

 



Det känns som vi har fått sol så det räcker hela hösten nu men ändå så tänker man.

Jaha, vart tog värmen vägen?

Det har liksom blivit ta på tjockare-tröjan-kvällar. Det känns iallfall så. Men hösten är ju fin den med.

 

 

 

Söndagskram.

 

 

 



hipp hipp hurra.

 

 

 

 

I går var den stora dagen här. 

Dagen då man klär upp sig, flätar håret och tar fram flaggor och trumpeter. Dagen då barnen vaknar med ett pirr i magen och vet att i dag får vi äta massor av glass och bullar. Men dagen före, det är då man stryker skjortor och städar hela huset samtidigt som man klipper gräset och donar på altan så att allt är perfekt när man vaknar den 17maj. För sån gör dom här i Norge när den stora dagen kommer.

 

 

 

 

 Förmodligen är det solen som gör det.

Den där frihetskänslan som infinner sig när dörren mot trädgården kan vara öppen och man kan vara ute utan att frysa ihjäl. När man kan gå ut barfota i flipp flopper och rensa ogräs i pallkragarna som snart ska få nya grönsaker och kryddor. Det är då sommarkänslan kommer. Och i dag är en sån dag som kärleken hänger i väggen och målar och jag rensar ogräs med barnen.

Hur underbart som helst.

 

 

tjingeling.

 

 

 

 

 

Maj är här.

 

Långhelg och det är bara början av maj, men det är varmare nu och det där med att vara hemma tillsamans är ju som bomull mot hjärtat.

Himmel vad vi hinner med mycket dom här lediga dagarna.

 

Kärleken har tvättat huset för nu ska det minsann få det där utseendet som jag så länge har väntat på och ni kan ju gissa vilken färg det blir, svart och vitt såklart. Lite annat smått och gott vi hunnit med också är att dona lite nere i källaren, något vi aldrig blir färdiga med, känns det som.

 

 

Sovmorgon har vi också fått av våra små änglar och säg den som inte älskar att mysa och ligga länge i sängen en lördagsmorgon. Även om lilla J vaknar tidigt ibland så kan man ju inte annat än att älska ungen när han ligger där och pratar och lyssnar på sina egna glädjeskrik.

 



 

I dag har vi varit på 3års kalas hos den här fina trollungen, man kan ju inte annat än älska hennes härliga humör som smittar av sig på både liten och stor. När mamman sa att vi skulle sjunga för henne sprang hon jublande in med ett strålande leende. Älskar uppmärksamhet? Ja :)

Hipp hurra för dej Julie.

 

 

I lördags var jag torgkjärring igjen. Mysigare ställe ska man leta efter.Det var hos Grønne hjerter och ligger på Eidsvoll Verk. Jag har stått där förut och det var lika trevligt den här gången. Det är som en godisbutik för inredningsfreak om man ska beskriva marknaden för över medel interiör intresserade och har du inte varit hos Grønne hjerter än så borde du absolut svänga förbi en dag.

 



 

 

 

 Och så startar den. Den nya veckan.

 

Kram på er.

Denna eviga väntan.

 Soft söndag.

 

Det måste man ha ibland och i dag är en sån dag. Vissa dagar är bara precis hur långa som helst. Ibland på ett bra sätt, ibland på ett dåligt. I dag är en bra dag och jag har liksom bara hunnit med mycket. En lampa har kommit upp i sovrummet och bilder, bilder och åter bilder har fått plats på väggen i hallen. Det är ju detaljerna som gör det.

 

 Jag längtar efter att sitta ute med näsan mot solen och andas klar frisk vårluft. Jag vill se vårstjälkarna komma upp i trädgården och höra torrt grus under bilen. Denna eviga väntan på våren. Men den kommer, det vet vi ju och visst märks det? Att dagarna är längre.

 

 

Skön söndag.

 

 

Som i en höstsaga.

 

 

Det blev precis som jag tänkt mig, och lite bättre.

 

 

För att göra honom lite extra lycklig packade vi picknick korgen med massor av godsaker att ha i skogen när man ska njuta av den perfekta höstdagen en fredagseftermiddag. Solen sken och lillebror mumsade korvbröd och kanelbullar och när pärlsockret och det goda var slut så kastade han resten av bullen till Leo och skrattade hejdlöst när hans fyrbenta vän kastade sig över godsakerna som bjöds.

 

 

 Det blev en rysligt fin eftermiddag med familjen och en bra start på helgen även om den gått åt till flera timmars renovering av huset igen. Men nu ser vi äntligen slutet på allt slit i källaren. Några kvällar till nu så är det snart färdigt. Äntligen.

 

 

Kram och fin söndagskväll.

Att ha höstdagar.

 

 

Dessa dagar alltså.

 

Vi har verkligen haft några fina höstdagar nu och jag hoppas det fortsätter en stund till och att kung vinter vill vänta med sin ankomst. Känner att jag inte riktigt är klar för snö och vinter än. Jag vill fortsätta njuta av vackra färger och solen som färgar himlen röd när mörkret släpper taget på morgonen.

 

 Jag mår bättre nu.
 

Äntligen så vänder det. Jag tror aldrig att jag varit så dålig så länge förut. Jag har inte kunnat gjort annat än att ta det lugnt i flera veckor. Men nu så börjar jag se ljust på det igen. Tack och lov att det går över men vi märker ju att dagisbacillena florerar så det är väl inte länge tills vi får nästa omgång. Men innan dess så ska vi njuta av hösten tillsammans och gå på upptäcktsfärder med lillebror, grilla korv i skogen till middag och plocka kottar och pinnar till julens förberedelser.
Det är hösten för mig det.

 



 

Men nu njuter vi lite till av söndagen tycker jag.

Våra söndagsgäster har åkt hem till sitt och vi har landat i soffan med varsin kopp te med honug och citron och fortsätter jobba med att bli friska.

 

God söndag.

 

 

 



När morgonen ger åkrarna dis.

 

 

 Vart tog tiden vägen?

 

Idag är det 19 månader sen den här lilla killen kom till världen så idag är det han som bestämmer. På förmiddagen åkte vi till våra vänners gård och körde lite traktor och sa hej till mamma mu och bäää innan vi tog oss hem igen och smaskade i oss lite kanelbullar och varm choklad. För även om höstvädret är strålande så är det allt lite ruggigt ändå.

 



 Mens lillebror tar sin förmiddagslur så bakar jag äppelpaj som blir dagens efterrätt och far i huset jobbar på i källaren. Resten av dagen skal vi bara njuta s ö n d a g.

 

Vad förgyller ni eran söndag med?

 

Kram.